Ord alltså!

Måste berätta…
När jag hämtade barnen på förskolan frågade lilla A var pappa var.
Tanken var att han skulle hämtat dem men blev fast på jobbet. Så det var vad jag svarade… “pappa fastnade på jobbet” och tänkte inte mer på det.
Väl i bilen nästan hemma utbrister A “men mamma du måste vända hur ska vi annars kunna hjälpa pappa!” Hurså frågar jag.
“Men han är ju fast! Vi måste hjälpa honom.“
Så omsorgsfullt av henne och så dumt av mig att inte tänka mer på vad jag sa.
Hon hade hunnit oroa sig många minuter.
Ord alltså! – en mening kan betyda en sak för mig men en helt annan för dig.

Jag kan inte låta helgen börja utan att önska dig en fin sådan.
Efter en grymt bra utbildningsdag hämtade jag barnen och drog igång fredagsmyset.
Chokladbollsbak och tacosfest. Nu sitter jag här… hör sprakande eld, inkurad i filten, barnen har slocknat, benen är utsträckta och snart väntar lite gott i magen.

Jordens kram från mig