Att kunna glädjas

Den här veckan har vi alla nåtts av en härlig nyhet.
Denna händelse har skapat, och skapar rubriker i varje dags och kvällstidning runt vårt land. Alla har haft möjlighet att glädjas (eller inte) åt en riktig liten prinsessa som fötts. En av släkten Bernadotte.
Även bloggvärlden har kommenterat och haft rubriker om denna roliga händelse. Men det är inte alla gånger så fina ord. Det som dock verkar mest angeläget att belysa är det faktum att det faktiskt är hundratals andra som blivit förstagångsföräldrar runt om vårt land. Massa små prinsar och prinsessor har fötts. Varför ska en bebis få mer uppmärksamhet än andra?

Vem drog inte på mungiporna åt det här…

Ja visst kan det kännas så! 
Men prinsessan Estelle är ju ändå en “riktig” prinsessa och vissa gånger har vi möjlighet att glädjas åt någon annans lycka, pga att de är offentliga (som Victoria och Daniels) eller att de faktiskt upplever något som vi själva inte har eller eller kommer att få uppleva själva.
Tänk att Victoria och Daniel får dela deras enorma stolthet en förälder känner med hela Sverige. Det var säkert jättepirrigt och roligt att dela dotterns namn med 9 miljoner andra.
Jag minns att jag va supernöjd med namnvalet på vår dotter och det är alltid roligt att dela det med andra. Varje gång någon blir förälder kan vi läsa deras stolta facebookstatus. Vi delar gärna den glädjen med andra så är det bara.

Att kunna glädjas med andras framgång, lycka, kärlek, upplevelser och så vidare är inte farligt och obehagligt. Kanske obehagligt om jag är rädd att jag ska förlora min egen glädje om jag råkar ge av den till andra. Men det händer ju aldrig. Glädje smittar. Så ju mer vi delar desto mer får vi tillbaka.

Det är heller inte fel att glädjas åt någons lycka bara för att andra kan ha upplevt samma sak. Varje lyckad händelse är ändå  i sig själv unik. Varje människas glädje är unik och kan därför delas på mängder olika sätt.
Prinsessan Estelle är annorlunda och den glädjen får vi dela. En annan bebis som fötts samma dag är även den unik och det finns dem som delar den glädje den bebisen innebär.
Vi måste komma ihåg att mängden människor som delar vår glädje inte avgör om vi har rätt att vara glada eller inte. Lyckan kommer inifrån, från den upplevelse vi själva bär.
Vi kan därför glädjas med andra fritt och utan att känna att vi ska förklara eller försvara det.

Avundsjuka är ingen vidare glädjespridare. Det är inte fel att glädjas åt någon annans lycka för att den är unik. Det är ju just det som gör att den är värd att delas. Det någon annan har som du saknar betyder inte de har det bättre än du. Det innebär bara att vi har olika saker att glädjas över i livet. Olika saker som just nu, för en längre tid eller hela livet ger oss anledning att vara glada. Varför ska det ibland vara så svårt att dela den glädjen i andras liv?