Att hålla utkik…

…efter någon alldeles speciell.

Det har jag och lilla A gjort i dag.
Vår egna Rebecka skulle gå på B A L och enligt Jönköpingstraditionen anländer man i fin bil till Stora Hotellet och sen får man gå en runda för den stora massan som står och tittar.
Vi väntade och längtade. Så kom de – vackra som få.

Jag stod och beundrade klänningarna och pratade om paljetter och färger med A som verkade måttligt road tills hon fick prata om frisyrerna.
Att Becka hade så otroligt fin uppsättning fascinerade A och vi pratade om det länge och väl.

Nu var det inte bara Rebecka vi kände som gick utan det var några fler välkända ansikten. Och om jag blev stolt. Konstigt men det kanske har med åldern att göra. Jag är inte så ung som jag tror och de växer och bjuder mer eller mindre in  mig på deras livsresa. Och jag är S T O L T – över vad jag får ta del av.
Tack.

Jag kommer att somna och drömma klänning långt uppsatt hår och en ung uppklädd mr K med fluga och en arm som stadigt leder min…