Medmänniska

Det jag nu ska berätta hände för flera år sedan när jag fortfarande bodde i Stockholm.
Dagen innan hade lillsyrran kommit hem från skolans temadag och berättat vad hon lärt sig om självförsvar. Det absolut bästa att göra om du blir överfallen är att SKRIKA för att väcka uppmärksamhet och tokspringa om du kan. (bra tips att ta med er)

Det var mitt under rusningstid och jag hade klivit av rulltrappan från tunnelbanan och var nu i uppgången när en sliten man närmar sig mig och frågar efter pengar. Jag förklarar att jag inte har något löst på mig. Men han vill inte godta ett nej. Medan jag återigen förklarar att jag inte har pengar på mig får jag ett kraftigt slag mot bröstet. Desperat börjar han slita i mina kläder. Chockad men med syrrans lärdomar från gårdagen skriker jag NEJ. (flera ggr)
Trots mängden med folk som passerar är det ingen som stannar. Det är ju uppenbart att alla ser oss – jag skriker ju nej. Till slut är det en man som vänder sig om och kommer tillbaka till oss och motar bort den desperata och drogpåverkade mannen. Sen lämnar han själv platsen.
En person bland alla förbipasserande (gissar runt 100 st) valde att bli min medmänniska den dagen och stunden.

Årets medmänniska utnämndes på aftonbladet och TV4 hjältegala veckan. En äldre dam som valde att gripa in under ett knivslagsmål på ett pendeltåg i Göteborg. Och trots att hon bad de övriga om hjälp var det ingen som steg fram. (ni läser om det HÄR)

Hur är det möjligt? Är det så svårt att visa medmänsklighet?
Jag vet inte själv hur jag skulle reagera om jag såg något liknande. Men jag hoppas att jag skulle ha tillräckligt mycket mod för att gripa in.

Damen får frågan om varför hon tror att just hon vågade. Hon svarar att hon blev utsatt för orättvisor och mobbing när hon var liten så hon kan inte se på när andra är med om liknande.

Men är det så, att vi alla måste uppleva gnutta orättvisa för att ha mod nog att visa medmänsklighet. Det vill jag inte tro. Kanske bara att vi måste välja att se alla dessa som gått före och visat mod och lära av dem att de alla gjort skillnad för människors liv. Och att de alla var en vanlig människa som du och jag men med handlingskraft att göra skillnad.

HUMANITY armband

Innebär medmänsklighet detsamma som att utsätta sig för fara. Kanske i ovanstående fall.
Men jag tror att medmänsklighet är att stå upp för den svage. Att vara stark i någon annan människas ställe.
Att ha styrkan som en människa i den stunden saknar.
Och vi kommer alla att befinna oss i den situation mer än en gång. Där du är starkare än någon i din omgivning.
Där styrkan krävs där faran råder men även styrkan för att tala för någons sak, styrkan att bära en tung börda, styrkan att hjälpa någon över vägen, styrkan att stå upp för det som är sant, styrkan att motverka stridighet, styrkan att stå upp för enhet, styrkan att främja fred.

Och så gott vill jag ändå tro om oss människor – att vi alla har styrkan att vid tillfällen där det behövs släppa vårt eget för en annan människas bästa. Och bli någons medmänniska!