Tillbaka…

 

…efter några dagars frånvaro.

 

Och vad har hänt då kan man ju undra?
Jag har sovit nästan hela tiden, så det undrar jag också 😉

 

Men nu har jag samlat lite krafter och mår lite bättre.
Två läkarbesök två stick i armen och ytterligare en medicin senare..
Som du förstår hoppas jag att det är en mindre dal i min annars så mycket mer friska tillvaro.

 

 

 

 

F R E D A G S M Y S   O C H   L I V E T

 

Den här helgen var det först meningen att jag skulle jobba. Sen blev jag sjukskriven och då bestämde sig syrran (och även mamma och pappa skulle vara här) för att komma ner. Sen blev mannen sjuk så syrran fick stanna hemma.
Så turerna har varit många och det värsta av allt är när efterlängtat besök blir inställt.
Men jag och barnen har trösthandlat fredagsgodis och böcker (!! du har väl inte missat att det är bokrea), och nu myser vi riktigt gott.

 

 

S Å   H Ä R   Ä R   L I V E T
Upp och ner fram och tillbaka ut och in och sorg och glädje.
När det inte blir som vi har tänkt oss är det lätt att fråga sig – varför jag? varför nu?
Men jag tror att livet är solnedgången, regnbågen, första kyssen lika mycket som krisen, sjukdomen och döden.
Vilket innebär att skrattet är lika mycket som gråten och vi gör bäst i att skratta och gråta när vi ska. Men inte klänga oss fast vid något av det.
Om du förstår vad jag menar – njut av vårens första solstrålar och gråt om något får dig att gråta.
Livet är inte menat att vara lyckat. Livet är menat att levas…i toppen och i dalen och allt däremellan. 
Varje dag är en överraskning. Ett paket som vi får öppna – ibland en besvikelse men i flesta fall till stor glädje.