Om samhället,  Välgörenhet

Det handlar inte om mig…eller?

 

Det handlar inte om mig. Senaste dagarnas mediala intrång i mitt liv skriker det högt i mitt inre  – Det handlar om oss!
Och det är inte bara senaste dagarna. För vår familj har det handlat om det senaste året, de senaste månaderna.
Jag har personligen fått uppleva hur fruktan över krig och misär bytts ut till en ännu starkare vilja och beslutsamhet att hjälpa – att göra skillnad. Den lilla eller stora skillnad det är på min lott att göra. Det ska jag göra.
Vi har personligen fått erfara hur vårt liv berikats och berikas av att det inte handlar om oss utan om OSS. Om hur vår historia är en pusselbit i någon annans historia. Hur vi antingen kan möjliggöra eller omöjliggöra förutsättningarna för vår och andras framtid.

 

Jag kan kämpa med den orättvisa tanken varför vi ska få ha det så bra när andra har det sämre. Men kan det vara så att ditt och mitt bättre är till för andra människors hopp och framtid.
Och har du någon gång sökt efter hopp vet du att den hand som håller din är värd mer än guld så länge den drar dig upp – om än sakta. En historia är inget värd om den inte får berättas. Ens kamp är till dennes styrka om den får delas. Och ens insats är inget värt om den inte görs för någon annan.
Politiker ambassadörer och statsvetare vädjar om gemensamma insatser. Inte bara nu utan i alla pressade och oroade lägen handlar det om oss. Om att vi väljer ett VI.
Samtidigt delas privata bilder och betraktelser på alla sociala medier om hur jaget påverkas och vill göra skillnad. Hur det i grund och botten berör mig.
Att det är så att ett riktigt OSS förutsätter att det handlar om mig.
Det börjar alltid med dig och mig.