Att bygga ett slott

 

stones

 

 

 

Det görs inte över en natt.

 

 

Jag har funderat på det där med hinder längs vägen.
Vi möter alla på dem. Det är oundvikligt att leva ett liv utan motgångar.
Vi vet att vi kommer att stöta på hinder men vi blir förvånande varje gång vi stöter på ett nytt.
Vi vill gärna tro att vi är befriade från dem på ett bra tag så fort vi tagit oss över ett.
Jag vet. Det händer mig för jämnan.
Senast då jag äntligen började må bättre efter lyckad medicinering, tog det inte många månader förrän något annat dök upp som gjorde vägen ojämn och stenig igen.

 

Men jag har sagt det förr -  This To Shall Pass.
Det är livet. Vi tar oss över, förbi, under eller hur vi nu gör – men vi tar oss oftast förbi på ett eller annat sätt, efter kort eller lång tid.
Men jag tror att det finns något viktigt vi missar.
Vi glömmer bort att samla på stenarna.
Då menar jag inte att samla på motgångarna som sådana. Urs, vad tråkigt livet skulle bli.
Men att samla på allt vad resan gav dig när du tog dig förbi och genom dem.

 

Jag fascineras av människor som på ett positivt sätt byggt deras liv av deras livserfarenheter. Byggstenarna är inte särskilt välpolerade och finslipade men dem bygger ett slott vars budskap är uppmuntrande livgivande och generöst.
Deras berättelse är inte motgångarna och svårigheterna. Deras berättelse är hur motgångarna och svårigheterna blev till liv.

 

 

Samla på dina stenar. Inte för att göra resan tyngre.
Utan för att bygga ditt livs slott till ett levande och uppmuntrande budskap.

Comments are closed.